ISBN 952-00-1067-X, ISSN 1236-2115
SAMMANFATTNING
I början av år 2000 utförde Social- och hälsovårdsministeriet en riksomfattande
undersökning om amning av och kost hos barn under ett år. Totalt 63
hälsovårdscentraler/samkommuner för folkhälsoarbete runt om i landet deltog i
undersökningen. Information inkom gällande 8812 under ettåriga barns matningsvanor.
Utredningen ger en tvärsnittsbild gällande matning av spädbarn. Utredningen var en
fortsättning på en utredning som gjordes år 1995. I samband med rådgivningsbesök
frågades föräldrar vad för slags näring barnet fått under dygnet före besöket på
rådgivningen.
Nästan alla nyfödda barn fick bröstmjölk. Vid en månads ålder fick 87 % av barnen
bröstmjölk, vid tre månaders ålder 74 % och vid sex månaders ålder 51 %. Åtta
procent av de nyfödda (<1 månad) fick uteslutande modersmjölksersättning. Det fanns
regionala skillnader i amningen. Jämfört med situationen år 1995 har det skett framsteg
i antalet barn som ammas i alla åldersgrupper med undantag av barnen under en månads
ålder.
65 % av barnen yngre än en månad ammades enbart. Vid tre månaders ålder ammades 45
% av barnen helt och enbart 14 % ammades vid fyra månaders ålder. Jämfört med
situationen år 1995 har uteslutande amningen inte blivit vanligare. Däremot har
uteslutande amning av åldersgrupperna 1-4 månader blivit klart vanligare.
Det är vanligt att ge vätska och näring ur flaska redan till nyfödda. 54 % av all
barn under en månad fick vätska/näring i någon form ur flaska. En tredjedel av barnen
yngre än en månad och nästan hälften av barnen i åldern tre månader fick
modersmjölksersättning ur flaska.
Jämfört med situationen för fem år sedan ger man fast tilläggskost till barn
senare än tidigare. Nästan alla barn under ett år fick D-vitaminpreparat enligt
rekommendationerna.
Nyckelord: amning, D-vitamin, ersättning, modersmjölk, näring, spädbarn