Utmaningar inom arbets-, social- och hälsopolitiken under det finländska EU-ordförandeskapet

Arbetsministeriet
Social- och hälsovårdsministeriet 1999

Innehållet:

Europa på väg mot det nya milleniet
Inledning
Främjande av sysselsättningen
Utveckling av arbetsliv, social dialog och arbetarskydd
Samordning av den sociala tryggheten för migrerande arbetstagare
Främjande av jämnställdheten mellan kvinnor och män
Främjande av social delaktighet och hindrande av diskriminering
Dialog om växelverkan mellan social trygghet och ekonomi
Ramarna för folkhälsopoltiken under det nya årtusendet
Hälsan i all verksamhet inom unionen
Förebyggande av våld mot barn, unga och kvinnor
Den europeiska verksamhetens internationella dimension
Rådsmöten

Europa på väg mot det nya millenniet

Millennieskiftet får oss att stanna upp och tänka på det som gått och det som komma skall. Också inom den Europeiska unionen behöver man begrunda i vilken riktning man önskar gå under nästa årtusende. Medborgaraspekten borde styra vår verksamhet mera än tidigare. Sysselsättning, social välfärd och hälsa är grundläggande frågor i medborgarnas dagliga liv. Globaliseringen, utvidgningen av unionen och den nya teknologin är utmaningar som vi måste hantera inom vår egen sektor.

Finland betonar vikten av att Amsterdamfördraget genomförs effektivt och snabbt för att främja sysselsättningen. Sysselsättningsaspekten bör i fortsättningen beaktas i all verksamhet inom unionen, bland annat i samordningen av den ekonomiska politiken och i strukturfondspolitiken. Unionens sysselsättningsstrategi skall utarbetas och omsättas på bred bas i samråd med arbetsmarknadsparterna på europeisk nivå.

Amsterdamfördraget ger unionen nya möjligheter att främja välfärden och socialpolitiken i Europa. Den europeiska ekonomiska integrationen har redan framskridit långt och resulterat i den ekonomiska och monetära unionen och samordning av den ekonomiska politiken. Nu behövs en dialog om den ekonomiska integrationens inverkan på sysselsättnings- och socialpolitiken. Vi vill förse den sociala dimensionen i unionen med ett konkret innehåll.

Unionens regelverk inom arbetsrätten och arbetarskyddet samt verksamheten inom folkhälsoområdet är goda exempel på hur åtgärder på gemenskapsnivå konkret påverkar medborgarnas liv. Vi bör fästa särskild uppmärksamhet vid de politiska beslutens effekter på medborgarnas hälsa.

Mycket har redan gjorts för att befrämja jämställdheten mellan kvinnor och män. Ett stort arbete återstår för att stärka mainstreaming-principen och omsätta jämställdheten i praktiken.

Som ansvariga för arbets-, social-, hälsovårds- och jämställdhetspolitiken är vi övertygade om att vi genom samordnat och målinriktat arbete kan åstadkomma mycket - på det nationella, europeiska och globala planet.

(Underskrifter)

Sinikka Mönkäre, Arbetsminister
Maija Perho, Social- och hälsovårdsminister
Eva Biaudet, Omsorgsminister

Inledning

Ikraftträdandet av Amsterdamfördraget präglar det finländska ordförandeskapet. Det nya fördraget öppnar också nya möjligheter att stärka den sociala dimensionen, effektivera sysselsättningsstrategin och säkerställa hälsoskyddet i gemenskapspolitiken. I och med det nya fördraget blir ett intimt samarbete med Europaparlamentet allt viktigare med tanke på det europeiska beslutsfattandet.

Ett centralt insatsområde under det finländska ordförandeskapet är beredningen av riktlinjerna för sysselsättningen för år 2000. Finland fäster särskild vikt vid de utmaningar som ansluter sig till den åldrande arbetskraften, vid att integrera principen om jämställdhet mellan könen i de nationella handlingsplanerna för sysselsättning och vid att utarbeta miniminormer för arbets- och sociala frågor.

Uppföljningen av sysselsättningen anpassas till bestämmelserna om sysselsättning i Amsterdamfördraget. Strävan är att under det finländska ordförandeskapet behandla etablerandet av en ny sysselsättningskommitté med uppgift att biträda rådet vid uppföljning av sysselsättningen i enlighet med Amsterdamfördraget. Finland har även ambitionen att inleda rådsbehandlingen av ett antal andra förslag som kommissionen väntas avge inom ramen för Amsterdamfördraget.

Finland vill fortsätta den europeiska dialogen om utveckling av den sociala tryggheten. En europeisk dialog i synnerhet om växelverkan mellan ekonomi och social trygghet kan stödja nationella strävanden inför en gemensam utmaning.

De första svaren på det nya millenniets hälsopolitiska utmaningar har redan utarbetats under de tidigare ordförandeskapen. Dialogen om utveckling av unionens verksamhet inom folkhälsoområdet kommer att fortsätta under Finlands ordförandeskap. Amsterdamfördraget innebär en allt tyngre förpliktelse att beakta vilka verkningar politiska beslut har på medborgarnas hälsa.

Vid de utvidgningsförhandlingar som pågår under det finländska ordförandeskapet betonas även kandidatländernas arbets-, social- och hälsopolitiska frågor. I detta sammanhang bör man dryfta, hur den förestående utvidgningen kommer att påverka unionens egen verksamhet.

Globaliseringen binder den europeiska arbets-, social- och hälsopolitiken till ett allt mera internationellt sammanhang.

Främjande av sysselsättningen

I rådet för arbetsmarknadsfrågor och sociala frågor är Finlands viktigaste uppgift gällande sysselsättningen att till Europeiska rådets möte i Helsingfors dra upp riktlinjerna för sysselsättningen under år 2000. Riktlinjerna för sysselsättningen under år 2000 samt kommissionens och rådets gemensamma sysselsättningsrapport för år 1999 behandlas för första gången i enlighet med bestämmelserna i Amsterdamfördraget. Finland går in för att anpassa sysselsättningsstrategin till Amsterdamfördraget och, om möjligt, ta upp frågan om att inrätta en sysselsättningskommitté i enlighet med artikel 130 i fördraget.

Rådet för arbetsmarknadsfrågor och sociala frågor håller ett informellt möte i Finland och koncentrerar sig då på utmaningar som ansluter sig till den åldrande arbetskraften. Finland arrangerar också en konferens på ministernivå för att utreda i vilken grad principen om jämställdhet mellan könen förverkligats i de nationella handlingsplanerna som utarbetas för att omsätta unionens riktlinjer för sysselsättningen.

Ett centralt tema under det finländska ordförandeskapet är att utveckla kvaliteten i den offentliga arbetskraftsservicen. Finland arrangerar en konferens kring temat med representanter för såväl centralförvaltningen som de lokala arbetskraftsbyråerna.

Under det finländska ordförandeskapet förbereds Europeiska socialfondens (ESF) nya målprogram för strukturfondsperioden 2000 - 2006. Den nya allmänna förordningen om strukturfonderna och förordningen om ESF stärker och gör klarare dels samordningen mellan ESF och de övriga strukturfonderna och dels samordningen mellan sysselsättningsstrategin och de nationella handlingsplanerna for sysselsättning. Dessa frågor kommer att beaktas i beredningen av riktlinjerna för sysselsättningen för år 2000.

Utveckling av arbetsliv, social dialog och arbetarskydd

I fråga om miniminormerna inom arbetslivet har Finland ambitionen att fortsätta behandlingen av vissa arbetsrättsdirektiv där det tyska ordförandeskapet slutade. Direktiven gäller bl a arrangemang av arbetstagarinflytande i Europabolag samt organisering av arbetstid.

Finland vill också poängtera de sysselsättningseffekter som omorganiseringen av arbete medför och möjligheter att göra det lättare att kombinera arbete med familjeliv genom större flexibilitet i arbetstiderna. Finland arrangerar en konferens om arbetstidspolitik. Avsikten med denna konferens är att dryfta om man genom arbetstidsarrangemang kan finna flexibla lösningar som gagnar såväl arbetsgivaren som arbetstagarna.

Finland lägger stor vikt vid utvecklingen av den sociala dialogen på gemenskapsnivå. Finland sammankallar den ständiga kommittén för sysselsättning för att diskutera riktlinjerna för sysselsättningen för år 2000 och den gemensamma rapporten om sysselsättning.

Finland går in för att komplettera miniminormerna inom arbetarskyddet, vilket bl.a. innebär att man fortsätter beredningen av direktivet om fysikaliska agenser (del I om vibration) som inleddes under det tyska ordförandeskapet. Inom arbetarskyddssektorn behandlas även direktivet om explosiva atmosfärer. Likaså kan Finland ta upp till behandling förslaget till ändring av direktivet om användning av arbetsredskap som lades fram vid slutet av 1998. Om kommissionen får sitt förslag färdigt i tid, inleds också behandlingen av ändring av direktivet om asbestarbete.

Samordning av den sociala tryggheten för migrerande arbetstagare

I fråga om samordning av den sociala tryggheten för migrerande arbetstagare kommer Finland under sitt ordförandeskap att fokusera på förslaget till reform av förordning 1408/71 i avsikt att både förenkla och omarbeta det gällande regelverket. Rådets arbetsgrupp för sociala frågor skall under det finländska ordförandeskapet inleda denna totalrevision av förordningen.

I anslutning till denna totalrevision arrangeras i början av september ett seminarium, som man hoppas att för sin del skall klarlägga kommissionens och medlemsstaternas syn på revisionen. Seminariet kan även ge en antydan om på vilket sätt frågan bäst kunde hanteras och med vilken tidtabell samt om eventuella specialområden, som kunde tas upp allra först.

Beträffande samordning av den sociala tryggheten kan även förslaget om ändring av förordningen angående medborgare i tredje länder behandlas.

Främjande av jämställdheten mellan kvinnor och män

En konferens på ministernivå arrangeras i Finland för att främja jämställdheten mellan könen i den nationella sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitiken. Temat behandlas utgående från riktlinjerna för sysselsättningspolitiken. Man kommer särskilt att diskutera hur medlemsstaterna i enlighet med slutsatserna från Europeiska råden i Cardiff respektive Wien har lyckats inlemma jämställdhetsprincipen som ett genomgående tema (mainstreamingprincipen) i de nationella handlingsplanerna som utarbetats för att omsätta unionens sysselsättningsriktlinjer.

I fråga om jämställdheten kommer även den årliga uppföljningen av handlingsprogrammet från FN:s världskvinnokonferens i Peking 1995 att tas upp under det finländska ordförandeskapet. Finlands ambition är att göra uppföljningsrapporteringen klarare. För att uppföljningen skall bli mera pragmatisk kommer man årligen att granska ett eller flera temaområden. Det finländska ordförandeskapet har planer på att granska kvinnors delaktighet i beslutsfattandet.

Då man utvärderar hur EU:s fjärde jämställdhetsprogram genomförts skapar man samtidigt en bra bas för ett eventuellt nytt program.

Främjande av social delaktighet och hindrande av diskriminering

Amsterdamfördraget öppnar nya möjligheter för att främja social delaktighet och bekämpa diskriminering. Finland anser det viktigt att utnyttja dessa möjligheter så att det europeiska samhället byggs upp på så sätt att det beaktar alla befolkningsgruppers behov. Med stöd av artikel 13 i Amsterdamfördraget kan gemenskapen vidta åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion och övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Som ordförandeland emotser Finland med intresse kommissionens initiativ i dessa frågor.

Det finländska ordförandeskapet vill under FN:s år för äldre 1999 fästa uppmärksamhet vid följderna av en åldrande befolkning både vid det informella arbets- och socialministerrådsmötet som ordnas i juli och vid den konferens kring äldre och handikappade personers möjligheter till självständigt liv som ordnas i oktober. Finland hävdar att människans funktionsförmåga skall främjas under hela livet.

Det är även viktigt att säkerställa att man fortgående fäster uppmärksamhet vid barnens och de ungas behov.

Finland poängterar behovet av åtgärder på gemenskapsnivå för att integrera flyktingar i samhället och kommer därför att börja behandla handlingsprogrammet kring dessa frågor.

Dialog om växelverkan mellan social trygghet och ekonomi

Finland vill fortsätta den europeiska dialogen om utveckling av den sociala tryggheten, som redan förts utgående från kommissionens meddelande år 1997 om modernisering och nydaning av den sociala tryggheten i Europeiska unionen. När den ekonomiska integrationen lett till en ekonomisk och monetä union, är det dags att se närmare på växelverkan mellan ekonomi och social trygghet. Finansieringen av den sociala tryggheten är en stor utmaning för det nya årtusendet. Den sociala tryggheten skall ses som en lönsam faktor och som en del av en välfungerande ekonomi. Frågan behandlas i november vid konferensen "Finansieringen av social trygghet i Europa" och där man granskar det europeiska sättet att förena hållbar ekonomisk tillväxt, hög sysselsättningsnivå och social trygghet.

Ramarna för folkhälsopolitiken under det nya årtusendet

Genom att utarbeta en ny folkhälsostrategi för gemenskapen har man redan under flera ordförandeskap försökt utforma Europeiska unionens svar på de folkhälsopolitiska utmaningarna inför det nya årtusendet. Det nya ramprogrammet för folkhälsan skall ange riktningen för gemenskapens verksamhet i hälsofrågor för nästan ett decennium. Utvärderingen av de pågående folkhälsoprogrammen ger en möjlighet att lära sig av det förgångna.

Gemenskapens åtgärder skall inriktas på de största folkhälsoproblemen. På så sätt kan man främja att medborgarnas hälsa och funktionsförmåga bibehålls under alla skeden av det allt längre levnadsloppet. Främjandet av funktionsförmågan och livskvaliteten förutsätter att man även koncentrerar sig på den mentala hälsan. Den mentala hälsan utgör ett viktigt element i folkhälsan. Det finländska ordförandeskapet arrangerar en konferens kring mental hälsa och social delaktighet i oktober 1999 i Tammerfors.

Särskild uppmärksamhet bör fästas vid unga personers hälsa, när man går in för att lösa problem i anslutning till tobaksvaror och alkohol.

En av de viktigaste uppgifterna för EU:s hälsopolitik har varit att reducera tobaksrökning. Framstegen har varit betydande. Kommissionens kommande rapport om en reducering av tobaksrökning ger en möjlighet till fortsatta åtgärder.

Hälsan i all verksamhet inom unionen

Amsterdamfördraget förutsätter starkare än tidigare att en hög hälsoskyddsnivå för människor säkerställs vid utformning och genomförande av all gemenskapspolitik och alla gemenskapsåtgärder. Det finländska ordförandeskapet går in för att ge denna förpliktelse ett konkret innehåll. Kommissionen väntas avge en rapport om hur hälsan beaktas i gemenskapens politik.

Diskussionen om att utveckla rådets arbete kommer att inledas under det finländska ordförandeskapet. De tidigare ordförandena har redan inlett en diskussion i rådet för hälsofrågor om hur gemenskapens institutioner kunde granska sin organisation och sina arbetsmetoder. Rådsbehandlingen av läkemedelsinitiativen kan tas upp som ett exempel. Som bäst behandlas direktivet om kliniska prövningar av humanläkemedel ändringen av direktivet om medicintekniska produkter.

Med tanke på hälsan har till exempel jordbruks-, miljö- och trafikpolitiken stor betydelse. Inom forskningen stöder det femte ramprogrammet utvecklingen av informationssystem för hälsa. Den lagstiftning som gäller den inre marknaden reglerar även ett flertal produkter som påverkar hälsan.

Gemenskapens åtgärder inom narkotikabekämpningen förutsätter också en starkare folkhälsoaspekt. Unionens narkotikastrategi för åren 2000-2004 är under arbete.

Förebyggande av våld mot barn, unga och kvinnor

Våld mot barn, unga och kvinnor är ett flerdimensionellt socialt, juridiskt och folkhälsoanknutet problem och ett europeiskt samarbete kan bli ett komplement till de nationella preventiva åtgärderna. Europeiska unionens institutioner har statuerat en stark politisk vilja genom att ta upp våldsfrågan på den europeiska dagordningen och genom att raskt utarbeta Daphne-programmet kring frågan. Det finländska ordförandeskapet anser det viktigt att kommissionen kan fortsätta att stödja åtgärder för att kämpa våld mot och sexuell exploatering av barn, unga och kvinnor.

Finland arrangerar under sitt ordförandeskap ett expertmöte som en del av EU:s kampanj för att bekämpa våld mot kvinnor.

Den europeiska verksamhetens internationella dimension

Finland vill som ordförandeland poängtera att arbets-, social- och folkhälsopolitiken inte utvecklas i ett vakuum. Förberedelserna inför en utvidgning av unionen kommer att utgöra en aktuell utmaning. I den allt mer globaliserade världen med gränsöverskridande utmaningar är det allt viktigare att Europeiska unionen bidrar till den globala sociala utvecklingen. Å andra sidan kan man genom att samordna olika europeiska aktörers insatser möjliggöra ett allt mera koordinerat och effektivt agerande.

Utvecklingen i omvärlden återspeglas också i Europeiska unionen. I unionens norra gränstrakter finns en djup social och hälsomässig klyfta. I den mellanrapport som kommissionen gav Europeiska rådet i Wien och som handlar om den nordliga dimensionen i gemenskapens politik föreslår kommissionen operativa åtgärder för att utjämna skillnader. I det fortsatta arbetet är det viktigt att utveckla arbets-, social- och hälsofrågorna inom detta område som med utvidgningen kommer att få en större kontaktyta med unionen.

Den globala sociala dialogen framskred vid flera omfattande FN-konferenser under 1990-talet. Uppföljningen av FN:s toppmöte om social utveckling och världskvinnokonferensen i Peking förs vidare under det finländska ordförandeskapet. ILO spelar en central roll, när det gäller att främja arbetstagarnas rättigheter globalt.

Vid utveckling av den globala och europeiska hälsopolitiken är det allt viktigare att stödja samarbetet mellan WHO och Europeiska unionen. Den konferens om miljö och hälsa som arrangerades strax innan Finland tog över ordförandeskapet är ett gott exempel på det samarbete som bedrivs både mellan olika aktörer och sektorer i syfte att främja folkhälsan i Europa.

Rådsmöten

Oktober
22.10. Rådet för arbetsmarknadsfrågor och sociala frågor, Luxemburg

November
12.11. Rådet för arbetsmarknadsfrågor och sociala frågor, Bryssel

Ständiga kommittén för sysselsättning, 11.11. (preliminärt datum)

18.11. Rådet för hälsofrågor, Bryssel

29.11. Rådet för arbetsmarknadsfrågor och sociala frågor samt gemensamt möte mellan rådet för arbetsmarknadsfrågor och sociala frågor och ECOFIN-rådet, Bryssel

Möten och konferenser som arrangeras inom ramen för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde i Finland under EU-orförandeskapet:

Huvudhändelser

Andra möten

Kontaktuppgifter

Projektchef Mari Korhonen
Tel. +358 9 160 4142
Fax +358 9 650 442
E-mail: mari.korhonen@stm.vn.fi